Lågt kalcium värde

Kalciumbrist - Så påverkas du av ett lågt kalciumvärde

Snabbversion

Kalciumbrist (hypokalcemi) är ett vanligt problem som kan påverka ben, muskler och nervfunktion. Särskilt utsatta är kvinnor efter klimakteriet, äldre och personer med D-vitaminbrist, vilket är vanligt i Sverige under vinterhalvåret. Symtom inkluderar muskelkramper, trötthet, stickningar och i svåra fall hjärtklappning eller benskörhet.

För att förebygga brist rekommenderas en kalciumrik kost med mejeriprodukter, grönsaker och nötter, samt tillräckligt med D-vitamin. Vid misstanke om brist bör du kontakta läkare för utredning och behandling.

Kalcium är ett av kroppens viktigaste mineraler och spelar en central roll i att bygga och bibehålla starka ben och tänder, stödja muskelkontraktioner och reglera nervsignaler. Trots detta är kalciumbrist, eller hypokalcemi, relativt vanligt och kan orsaka en rad hälsoproblem om det inte upptäcks och behandlas i tid. Särskilt utsatta är kvinnor efter klimakteriet, äldre och personer med vissa medicinska tillstånd.

Är det vanligt med låga kalciumväden?

I många europeiska länder har traditionen av mejerikonsumtion bidragit till ett relativt högt kalciumintag jämför

Förebyggande åtgärder

Hos patienter med diuretikabehandling bör kaliumersättning övervägas. Beakta att behandling med kaliumsparande diuretika existerar den vanligaste orsaken mot svår Hyperkalemi där kända riskfaktorer existerar nedsatt njurfunktion och diabetes mellitus. Regelbunden monitorering existerar nödvändig samt dess frekvens är avhängig av ålder, underliggande sjukdom, njurfunktion samt samtidig behandling med andra läkemedel såsom ACE-hämmare, Angiotensin II receptor-hämmare och NSAID.

Patienter med digitalisbehandling, nedsatt vänsterkammarfunktion, ischemisk hjärtsjukdom och samtidig diuretikabehandling skall ha förebyggande behandling inom någon struktur och regelbunden s-/p-K+ monitorering.

Förebyggande behandling är kapabel ges inom form av:

  • Kaliumsparade diuretika

  • Kaliumkloridtabletter (Kaleorid, Depottablett mg). Vanlig förebyggande dos existerar ca 20 mmol K+ per dygn ( mg kaliumklorid).

  • Kaliumcitratlösning (Kajos, Oral svar 33 mg (0,85 mmol) K+/ml) – billigt dock med dålig smak vilket kan försämra följsamhet tillsammans behandling.

  • Kostråd existerar ett ofarligt och god sätt för att förebygga hypokalemi. Observera dock att kostbehandling är en ineffektivt sätt att behandla hypokalemi tillsammans samtidiga klorid

  • lågt kalcium värde

    • Laboratorieprover

    • Joniserat kalcium (eller albuminkorrigerat plasma- eller serum-kalcium) x 2

    • Kreatinin

    • Albumin

    • PTH

    • Fosfat

    • Magnesium

    • ALP (ev benspecifik ALP)

    • OH-vitamin D

    • Om vitamin D-receptordefekt misstänks tas även 1,OH-vitamin D3

    Joniserat kalcium har störst sensitivitet/specificitet. Joniserat kalcium kan vara lätt sänkt vid alkalos och lätt förhöjt vid acidos. De flesta laboratorier ger därför automatiskt ett pH-justerat värde. I annat fall är albuminkorrigerat totalkalcium att föredra framför enbart bestämning av P-kalcium eller S-kalcium, då totalkalcium är beroende av P-albuminkoncentrationen.

    Vid låga albuminvärden är totalkalcium falskt lågt utan albuminkorrektion. p>

    Tolkning

    (Se orsaker ovan)

    Kalcium bör alltid ställas i relation till PTH och kreatinin. Vid normal njurfunktion indikerar hypokalcemi med förhöjt PTH att paratyreoideafunktionen är normal ("sekundär hypoparatyreoidism"). Hypokalcemi med avsaknad av PTH ökning indikerar fel på paratyreoidea, d v s hypoparatyreoidism.

    Pseudohypoparatyreoidism beror på en medfödd nedsatt receptor- eller intracellulär känslighet för PTH i njurar, skelett m fl. Patientern