Goda matvanor och fysisk aktivitet

Vi arbetar med att ta fram kunskap, följa upp, utvärdera, vägleda och sprida kunskap om områdena mat, fysisk aktivitet, övervikt och fetma. Vi samverkar med lokala, regionala, nationella och internationella aktörer inom området och målet är att vårt arbete ska leda till en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Nyheter

• Ny stor enkätundersökning om ungas sexuella och reproduktiva hälsa

  De flesta unga är nöjda med sitt sexliv, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Resultaten visar samtidigt att kondomanvändningen är fortsatt låg, och att många uppger att mensbesvär begränsar vardagen. Alarmerande många unga uppger också att de har varit utsatta för våld, i synnerhet sexuellt våld.

• Förslag för en hälsosammare livsmedelskonsumtion bland barn och unga

  Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen f&o

  De nordiska näringsrekommendationerna

  De svenska näringsrekommendationerna utgår från de nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Livsmedelsverket tar sedan utifrån rekommendationerna fram kostråd för befolkningen.

  Livsmedelsverket tar även fram nationella riktlinjer för offentliga måltider inom förskola, utbildning, äldreomsorg samt på sjukhus.

  Måltider i vård, skola samt omsorg ()

  Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor inom hälso- samt sjukvården alternativt tandvården.

  Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor ()

  Rekommendationer om föda för vuxna

  Hälsosamma matvanor kännetecknas av för att huvuddelen från maten kommer från vegetabiliska, fiberrika samt näringstäta livsmedel. Mat vilket ger oss mycket näringsämnen och liksom bidrar mot att minska risken för ohälsa är till modell grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk, vegetabiliska oljor samt mat tillsammans fullkorn. oss behöver äta mer från dessa liv

  Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid samt den ökande användningen av motordrivna transportsätt. Både barn och vuxna sitter numera stilla under en större del av den vakna tiden. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. Det gör stillasittande till ett av våra stora folkhälsoproblem. Lång­varigt stillasittande kan även leda till belastningsbesvär i nacke och axlar.

  Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska resurser. Arbetet med att skapa mer jämlika förutsättningar för fysisk aktivitet och minskat stillasittande behöver därför bedrivas inom och mellan många samhällssektorer och på många olika nivåer. Det kan till exempel handla om samhällsplanering för tillgängliga och inspirerande miljöer, insa

•