Strängare straff minskar brott

Visst leder hårdare straff till färre brott



Ett vanligt påstående i svensk kriminaldebatt är att hårdare straff inte skulle leda till färre brott. Gång på gång upprepar våra ledande kriminologer olika varianter av detta budskap, men forskningen säger någonting annat skriver Simon Westberg.

Professor Tove Pettersson har till exempel hävdat att: ”Vi vet generellt att strängare straff inte ger minskad brottslighet”. Professor Henrik Tham har hävdat att det inte går att hitta ”några positiva effekter [av hårdare straff] om man ser på saken i ett historiskt perspektiv eller jämför med andra länder”. Och professor Felipe Estrada har sagt att ”man ska inte vara alltför optimistisk, om man med längre fängelsestraff väntar sig en effekt på brottslighetens omfattning”.

Den ihärdigaste spridaren av detta påstående verkar dock vara professor Jerzy Sarnecki som ungefär vart annat år publicerar sig i någon av de stora svenska tidningarna med rubriker som: ”Längre straff ger inte färre brott”, ”Skärpta straff fel metod att minska brottsligheten” och ”Hårdare tag ger inte färre brott”.

Det intressanta med detta påstående är dock inte hur ofta det upprepas utan hur lite stöd det fakt

  • strängare straff minskar brott
  • Rapport: Hårdare straff mindre effekt på brottslighet

    Hårdare straff har inte någon större effekt på brottsligheten. Det är ett känt faktum men förslagen om straffskärpningar duggar tätt. ”I diskussionsläget nu är mycket fokus på straff. Vi närmar oss ett val och då får man gå i takt med vad väljarna tycker är en viktig fråga”, säger Michael Ländin (S).

    Kriminalvården konstaterar i sin nya rapport att straff har en begränsad avskräckande effekt på brottsnivån i samhället, rapporterar facktidningen Publikt.

    I rapporten hänvisas till tre antaganden: Straff förväntas avskräcka från att begå brott, den som är inlåst kan inte begå ytterligare brott och straff minskar återfall i brott, till exempel genom rehabilitering under strafftiden.

    ”Mer stöd finns för att frihetsberövande straff kan minska brottsligheten genom inkapacitering; storleken på den direkta brottsminskningen varierar i olika studier och beror bland annat på vilka individer som frihetsberövas. Vad gäller återfall i brott tyder vissa svenska och nordiska studier på att fängelsestraff i viss utsträckning kan minska återfall i brott, medan andra studier pekar på motsatsen”, står det i rapporten.

    Fler straffskä

    Redaktionsrådet för Tidskrift för Kriminalvård () besitter utifrån kända fakta samt erfarenheter utfört en utvärdering av Tidöavtalet och dess paradigmskifte publicerad 10 månad  

    Rapporten visar i sammanfattning: 

    Regeringens kriminalpolitik innebär ett paradigmskifte i svensk politik. Paradigmskiftet består inom den starka attacken vid rättssäkerheten samt traditionella svenska rättsprinciper samt att repressionen i upphöjd grad riktas mot ungar och unga. 

    Konsekvenserna av Tidöavtalets förslag samt lagstiftning existerar mycket grundlig. Regeringen genomför och äger lanserat minimalt ett tjugotal reformer, varenda med innebörden av straff-skärpningar, tvångsåtgärder samt inskränkningar. ”Förebyggande åtgärder” nämns möjligen, dock innebär oftast inget annat än ökad repression.

    Brottsligheten inom Sverige äger inte ökat 

    Är kraftigt ökad brottslighet motiv för en trefaldigande från antal fängelseplatser? Nej. Den totala brottsligheten ökar ej i landet. Ungdomsbrottsligheten besitter minskat successivt sedan talet. Den allmänna våldsbrottsligheten äger minskat. Antalet mord samt dråp existerar lägre än Men detta dödliga våldet inom gängbrottsligheten ökar samt skjutningar samt sprängningar drabbar allmänheten.