Gunnar olof hyltén cavallius

Gunnar Olof Hyltén-Cavallius

Gunnar Olof Hyltén-Cavallius ( toukokuutaVislanda – 5. heinäkuutaSkatelöv)[1] oli ruotsalainen kansatieteilijä, muinaistutkija ja kirjailija. Hän oli Kuninkaallisen kirjastonamanuenssi vuodesta , Kuninkaallisen draamateatterin näyttämötirehtööri vuodesta , Brasilian hovinchargé d’affaires eli asiainhoitaja vuodet – Hän kannatti Ruotsin ensimmäisen kansatieteellisen museon Smålandia-museon perustamista Växjöhön. Artur Hazelius sai siitä herätteen Nordiska museetin perustamiseksi.[2]

Hyltén-Cavallius julkaisi näytelmän Dackefejden ja kokoelmateoksia Ruotsin saduston ja historiallisten laulujen alalta ja myös lähdekirjana pitkään käytössä olleen tutkimuksen Wärend och wirdarne (–), joka oli käänteentekevä ruotsalaisen kansanelämän tutkimuksessa.[2]

Lähteet

[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  1. ↑Bringéus, Nils-Arvid: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius Svenskt biografiskt lexikon. Viitattu (ruotsiksi)
  2. ↑ abHyltén-Cavallius, Gunnar Olof. Tietosanakirja osa 3, palsta (Artikkeli sisältää tekstiä, joka on tuotu tästä tekijänoikeusvapaasta lähteestä) Tietosanakirja-osakeyhtiö, Teo

    Gunnar Olof Hyltén-Cavallius

    Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, född 18 maj i Vislanda, död 5 juli i Skatelöv, var en svensk diplomat, folklivsforskare och etnolog.

    Biografi

    [redigera | redigera wikitext]

    Gunnar Olof Hyltén-Cavallius var son till kontraktsprostenCarl Fredrik Cavallius och hans hustru Anna Elisabet Hylténius. Liksom sina syskon, bland vilka kan nämnas sjöofficeren och botanistenGustaf Erik Hyltén-Cavallius och apotekaren och kemisten Carl Erengisle Hyltén-Cavallius, bildade han, enligt morfaderns önskan, sitt efternamn som en kombination av faderns och moderns namn.

    Hyltén-Cavallius blev filosofie magister i Uppsala och blev därefter anställd vid Kungliga biblioteket samma år, och blev förste amanuens. Han var direktör för Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler åren Han var sedan chargé d'affaires vid brasilianska hovet åren , men måste av hälsoskäl avgå från tjänsten. Han återvände till Sverige och förvärvade år släktgården Sunnanvik i Skatelövs socken, Kronobergs län, som då fallit ur släktens ägo efter år. Han blev ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie

  3. gunnar olof hyltén cavallius

    4. Gunnar Olof Hylt&#;n-Cavallius

    Liksom sina bror/syster antog H namnet Hyltén-Cavallius, varigenom denne även bevarade moderns släktnamn. Genom hon var han befryndad tillsammans med "det gamla vislandahuset", vilket Samuel Ödmann så livfullt skildrat inom sina utgivna Hågkomster ifrån hembygden samt skolan. Dessa kom även i upphöjd grad för att stärka släkt- och hembygdskänslan hos H liksom hos den tidigt bortgångne brodern Carl Erengisel (Bringéus, ).

    H sattes tidigt i utbildningsinstitution i Växjö och kunde genom stora uppoffringar från föräldrarna gå vidare sin kurs vid univ i Uppsala, dock utan något tydligt framtidsmål. kritisk för hans intresseinriktning blev ett uppehåll som informator i Sörmland –36, varunder han stiftade bekantskap tillsammans Geijer-Afzelius edition av sv folkvisor. beneath läsningen härav inspirerades han att egen göra enstaka nationell bidrag av motsvarande slag. han började för tillfället uppteckna folktraditioner och koncentrerade snart insamlingen till den småländska hembygden. Under enstaka följd från år upptecknade han beneath sommarferierna folkvisor, sagor, sägner, gåtor samt dialektord. dem senare lades till bas för hans avhandling Vocabularium Værendicum, vars första sektion försvarades samt andra sektion i Uppsala.

    Hösten