Talgoxe häckningstid

Talgoxen, en från de vanligaste trädgårdsfåglarna inom Sverige, existerar en charmig liten varelse som besitter sin boning i trädhål eller fågelholkar. Men då är detta egentligen dags för talgoxen att lämna boet? Lär dig mer om deras flyttmönster samt när dem tar sitt avsked ifrån sitt bostad för för att utforska den vidunderliga världen utanför.

Biologin hos talgoxen

Talgoxen (Parus major) existerar en från de vanligaste häckfåglarna inom Sverige samt är välkänd för sin distinkta svarta huvudfärg samt gula bröst. Dess livscykel och beteenden är intressanta att utforska och förstå. I den här artikeln kommer oss att ta en närmare titt vid talgoxens biologi, speciellt då det gäller dess boende, häckningstider samt ungarnas utveckling.

Boet som en viktigt boende

Först och främst är detta viktigt för att förstå för att talgoxen existerar en hålpipare, vilket betyder att den skapar sitt bo inom håligheter, vilket i gamla träd alternativt fågelholkar. Boet är ej bara enstaka plats på grund av talgoxen för att häcka, utan det fungerar också vilket en skyddad miljö till dess vanligtvis för fortplantning hos djur och ungar.

Talgoxans häckningscykel

Talgoxens häckningstid sträcker sig vanligtvis ifrån april mot augusti. beneath denna period genomgår den olika faser i sitt reproduktiva beteende. Det börjar m

  • talgoxe häckningstid
  • Talgoxar föder upp sina ungar på fjärilslarver. För att häckningen ska lyckas, måste ungarna kläckas när födotillgången är som störst. Men nu har nederländska forskare kunnat visa att klimatförändringarna rubbar den här balansen.

    Forskarna analyserade 40 års häckningsdata från ett nederländskt bestånd av talgoxar. De årliga häckningsresultaten jämfördes med födotillgången och med väderdata.

    Forskarna, som har publicerat resultaten i Science, kunde konstatera att vårarna blivit allt varmare och att detta leder till en snabbare larvutveckling. Den optimala tidpunkten för häckning infaller därför allt tidigare på säsongen. Men talgoxarna har inte klarat av att anpassa häckningsperioden till larvperioden, utan tvingas ofta att häcka när det råder födobrist. Det medför en ökad dödlighet bland ungarna. Men trots detta har bestånden inte minskat.

    Den ökande dödligheten bland ungarna kompenseras med en ökad överlevnad efter häckningsperioden, när ungarna har blivit ungfåglar. Eftersom ungfåglarna är så få, så minskar konkurrensen om födan vilket medför att en större andel ungfåglar överlever den följande vintern.

    Den minskade födokonkurrensen buffrar alltså för de negativa följder

    Blåmes och talgoxe: 6 viktiga skillnader

    Som upptagna insektsätare är mesar välkomna gäster i trädgården. Vanliga arter är blåmes och den lite större talgoxen som skiljer sig åt i olika egenskaper.

    I ett nötskal

    • båda stillasittande fåglar som stannar kvar i Tyskland under vintern
    • Grottuppfödare som även använder sina bon för att sova utanför häckningssäsongen
    • tydliga skillnader i färg
    • Blå bröst blå huva, ingen svart buklinje, talgoxar svart huva och svart buklinje
    • Talgoxar är också större och mer dominerande än blåmesar

    likheter

    Tisfamiljen (Paridae) omfattar cirka 50 olika arter, varav åtta är inhemska i Tyskland. Precis som de avlägset besläktade sparvarna tillhör mesar familjen passerin (Passeriformes). Två arter av mesar är särskilt vanliga: blåmes (Cyanistes caeruleus) och talgoxen (Parus major). De skiljer sig åt på många sätt, men har också vissa likheter:

    blåmes
    • Bosatta fåglar stannar i Tyskland under vintern
    • förekommer vanligen i trädgårdar, parker och lummiga bostadsområden/gårdar
    • livnär sig på insekter och frön
    • Ungar matas med insekter och spindlar
    • Grottuppfödare, häckar i trädhålor, men även i andra lämpliga hålrum
    • Bo kan även finnas i sprickor i