Därför konjunktion

Konjunktioner är oböjliga ord inom det svenska språket vilket har enstaka avgörande roll i för att binda samman ord samt fraser, vilket skapar sammanhängande och flytande meningar. termen &#;konjunktion&#; kommer från latinets conjunctio, liksom betyder &#;förening&#;.

Typer av konjunktioner

I svenskan finns två huvudtyper av konjunktioner:

1. Samordnande konjunktioner: Dessa binder samman likartade satsdelar eller satser.
   • Exempel:
     • och: &#;Lisa och Erik gick mot butiken.&#;
     • men: &#;Han ville vandra ut, men det regnade.&#;
     • eller: &#;Vill ni ha bladte eller kaffe?&#;
     • för: &#;Jag pausade hemma, för jag fanns trött.&#;
2. Underordnande konjunktioner (subjunktioner): Dessa introducerar bisatser och visar deras relation till huvudsatsen.
   • Exempel:
     • att: &#;Jag tror att du besitter rätt.&#;
     • eftersom: &#;Vi stannade inne, eftersom detta regnade.&#;
     • om: &#;Om du kommer tidigt, är kapabel vi börja.&#;

Användning och placering av konjunktioner

Konjunktioner kan placeras olika inom meningar beroende på deras funktion:

• Samordnande konjunktioner förekommer ofta mitt inom meningen till att förena två likvärdiga delar.
• Underordnande konjunktioner inleder vanligtvis en bisats och visar
• 

Eftersom vs. därför att?

Är det någon skillnad på »eftersom« och »därför att«? Ja, det är det. Lär dig skillnaden här!

Eftersom och därför att är båda bisatsinledare. De inleder bisatser som anger anledning eller orsak.

Eftersom och därför att är ofta utbytbara, men vi brukar använda dem lite olika.

Vanligtvis innehåller satsen efter därför att viktig information som talaren vill tala om. Informationen i den överordnade satsen är vanligtvis mindre viktig.

A: Ta med ett paraply! B: Varför? A: Vi behöver det, därför att det regnar.

»Vi behöver det« är mindre viktig information. Det är nästan en upprepning av redan känd information. Det är »att det regnar« som är det centrala – och att det är det som är anledningen.

Satsen efter eftersom innehåller däremot ofta bakgrunds­information eller information som lyssnaren redan känner till. Här är informationen i den andra satsen lika viktig eller viktigare.

A: Kom så går vi ut i regnet! B: Jag ska bara hämta ett paraply, eftersom det regnar.

Här berättar talaren att hen ska hämta ett paraply och att anledningen är regnet. Lyssnaren vet redan att det regnar.

Eftersom man sällan börjar meningar med det n

och,  men, eller,  för, så

att, om, eftersom, medan, innan, tills

 

Liksom prepositionerna har konjunktionerna till uppgift att förbinda olika element, men medan prepositioner sammanbinder två led inom en sats, är konjunktionernas funktion att sammanbinda olika satser.
Konjunktionerna kan vara samordnande eller underordnande.

Exempel på samordnande konjunktioner äroch, men , eller, för,

Exempel på underordnande konjunktioner är så att, om, eftersom, som, medan, innan.

Både sam- och underordnande konjunktioner

De samordnande konjunktionerna sammanbinder satser med samma status, t ex huvudsats och huvudsats.

Kalle diskar och Lisa sjunger.

Ska vi gå på bio  eller (ska vi) stanna hemma?

..

De underordnande konjunktioner förenar satser med olika status, t ex huvudsats och bisats (eller bisats inbäddad i annan bisats).

Kalle föreslår attLisa följer med på bio.

Kalle undrar omLisa vill gå på bio

 

De underordnande konjunktionerna är betydligt fler vad gäller typer än de

samordnande. Frekvensen är dock lägre hos de underordnande:

 

Temporala (Tids-)

NÄR, TILLS INNAN, MEDAN

Hon kom när solen