Höghastighetsjärnväg motion
med anledning av skr. / Riksrevisionens rapport om statens planering av höghastighetsjärnvägar
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa Riksrevisionens rekommendationer att ge Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för hur kapacitetsbristen i järnvägsnätet kan förbättras utifrån fyrstegsprincipen och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa Riksrevisionens rekommendationer att låta Trafikverket utreda frågan om höghastighetsjärnväg utifrån fyrstegsprincipen och tillkännager detta för regeringen.
Frågan om höghastighetsjärnväg är den största infrastrukturfrågan i Sverige på flera decennier. I dagsläget är det svårt att beräkna hur mycket projektet kommer att kosta om det genomförs. Trafikverkets senaste beräkning pekar på en uppskattad kostnad på miljarder. I den siffran ingår inte kostnader för exempelvis stationsbyggnader. Vidare visar internationell erfarenhet från motsvarande projekt att dessa blivit mellan 25 och procent dyrare. Trafikverket visar i en nyligen presenterad rapport att projektet Ostlänken, som är en del av den planerade höghastighetsjärnvägen, kostar 10 miljarder
med anledning från skr. / Nationell förberedelse för transportinfrastrukturen –
Riksdagen ställer sig bakom detta som anförs i motionen om för att säga nej till för att bygga höghastighetsjärnväg och tillkännager detta på grund av regeringen.
Svensk infrastruktur har stora och allvarliga problem. ett majoritet från alla större projekt tenderar att bli kraftigt fördyrade och många försenade. landet har enstaka stor underhållsskuld, i strategi beslutade uppdrag är underfinansierade och såväl vägar vilket järnväg lider av bristande underhåll. Sjöfarten är underutnyttjad och detta saknas en övergripande intermodalt perspektiv vilket binder samman alla trafikslag och utgår från samhällsekonomisk nytta.
Underhållsskulden till både järnväg och väg växer samt kommer tillsammans med regeringens avgjorde plan för att uppgå mot miljarder kronor vid planperiodens slut. dem flesta större infrastrukturpolitiska arbetsuppgift blir inom brist vid tydliga incitament och operativ upphandling försenade och många dyrare än budgeterat.
De senaste åren äger mil statlig väg fått sin hastighet sänkt vid grund från bristande underhåll. Arbetet tillsammans med att stärka vägarna till tunga lastbilar, s.k. BK4, går långsamt och regeringens hantering från den från pandemin dra
Rapporter, planer och beslutsunderlag – Nya stambanor fr hghastighetstg
Under genomfördes ett arbete med att se över syfte och övergripande mål för nya stambanor. Där beslutades att syftet med nya stambanor är att:
- Tillföra betydande kapacitet i Sveriges järnvägssystem samt möjliggöra punktliga och robusta resor och transporter för människor och näringsliv.
- Ge väsentligt kortare restider med tåg inom Sverige samt mellan Sverige och andra länder i Europa.
- Genom ökad tillgänglighet och nya reserelationer skapa goda förutsättningar för starka arbetsmarknadsregioner och regional utveckling. (Stadsutveckling och bostadsbyggande)
- Främja hållbara resor och transporter.
Utbyggnaden av de nya stambanorna ska påbörjas från ändpunkterna med de tre delsträckorna Ostlänken (Järna–Linköping), Hässleholm–Lund och Göteborg–Borås. Delsträckorna ska på sikt byggas ihop till ett effektivt järnvägssystem. Det förutsätter att delsträckorna planer