Vad är skallben
Allmänt
Tumregeln är för att alltid kontakta neurokirurgisk jour vid skallskada där fraktur eller djupare skada påvisats. Vid fraktur i ansiktsskelettet kontaktas inom första grabb öronjour.
Vid Karolinska universitetssjukhuset handläggs avancerade frakturer av traumateamet där både neurokirurg, öron- och/eller plastikkirurg ingår beroende på typ av skada.
Neurologstatus utförs tillsammans med tonvikt vid medvetandegrad i enlighet med Glasgow Coma Score (GCS), se nedan, samt kranialnervstatus.
Kraniet och eventuella sår undersöks genom exakt palpation tillsammans med sterila handskar.
Om fraktur misstänks på grund av den kliniska bilden misstänks per automatik även andra djupare skador inom hjärnan, vilket utgör den primära indikationen för akut CT skalle.
Eventuella skador inom underliggande hjärnvävnad har högre prioritet än frakturer (i praktiken åtgärdas som regel impressionsfrakturer inom kallotten inom samma seans som patienten opereras på grund av djupare skada med högre prioritet, exempelvis subduralhematom).
Glasgow Coma Score (GCS)
Högsta poäng: 6+5+4=15, d v s helt vaken patient.Lägsta poäng: 1+1+1=3, d v s avsaknad av hjärnfunktioner.
I status bedöms bästa ögonreaktion, språk samt motorisk respons
Människans kranium
Människans kranium eller skalle är den del av människans skelett som utgör huvudets benstomme. Den del som omsluter hjärnan kallas huvudskål eller hjärnskål och den främre delen för ansiktsskelett. Människans kranium består av 29 ben, av vilka 9 utgör någon del av hjärnskålen, 16 tillhör ansiktsskelettet och två tillhör båda. Latinska namn skrivs inom parentes.
Dessutom finns i vardera öra tre små ben - hammaren (malleus), städet (incus) och stigbygeln (stapes) - och i munnentänderna.
Bildning och ossifikation
[redigera | redigera wikitext]Kraniet är inte slutet vid födseln, dels finns två fontaneller som är partier med bindväv istället för skelett som sluts successivt, dels finns bensutrer mellan kraniets olika ben som också sluts under tidig barndom. Om dessa sluts för tidigt kan det resultera i kraniosynostoser.
Hjärnskålen
[redigera | redigera wikitext]Hjärnskålen byggs upp av de parigahjässbenen (ossa parietalia) och tinningbenen (ossa temporalia) samt det opariga pannbenet (os frontale) och nackbenet (os occipitale). Kilbenet (os sphenoidale) och silbenet (os ethmoidale) är två opariga ben som tillhör både hjärn
Lista över ben i människans skelett
Detta är en lista över ben i människansskelett.
Axialskelett
[redigera | redigera wikitext]Kranium
[redigera | redigera wikitext]I kraniet eller skallen (cranium) finns 28–29 ben. Kraniet ledar till ryggraden i atlantooccipitalleden. I kraniet är det bara underkäken som är mobil. Tungbenet i halsen är det enda ben i kroppen (förutom enstaka sesamben) som inte ledar till något annat ben.
Ryggrad
[redigera | redigera wikitext]I ryggraden eller kotpelaren (columna vertebralis) finns totalt 33 ryggkotor (vertebrae), varav 24 utgör självständiga ben och kallas de "presakrala" kotorna.
Bröstkorg
[redigera | redigera wikitext]Cirka 25 st.
Nedre extremiteten
[redigera | redigera wikitext]Bäcken
[redigera | redigera wikitext]Hos en fullvuxen människa består bäckenet av fyra ben. Höftbenet består dock fram till puberteten av tre separata ben.
Ben
[redigera | redigera wikitext]4 × 2 st.
Fot
[redigera | redigera wikitext]Vardera fot (pes) innehåller 26 mindre ben.
Övre extremiteten
[redigera | redigera wikitext]I vardera arm finns 32 ben varav 27 finns i handen och två utgör skuldergördeln.