Är neon giftigt
Vad stämmer samt vad stämmer inte då det kommer till påståenden om neonskyltar? Många argument är ej helt sanningsenliga, vilket lett till för att det florerar en sektion missvisande rykten. Vi reder ut dem vanligaste myterna.
Påstående: ”Neon existerar miljöfarligt.”
Svar: flera menar för att neon existerar farligt till människa samt miljö vid grund från att detta innehåller kvicksilver. Men detta påståendet behöver sin förklaring. Till för att börja tillsammans med finns detta två sorters neon: neongas/rödgas och argongas/blågas. Den förstnämnda är den rena formen av neon som existerar helt kvicksilverfri och bara lyser rött. Blågasen existerar en blandning av argon- och neongas och existerar det såsom används mot alla andra färger. Den innehåller enstaka liten mängd kvicksilver, vilket i detta här fallet funkar såsom en reaktor som får gasen för att lysa. detta är däremot först då kvicksilver omvandlas till ånga (vid 80–90 grader celsius) som detta blir giftigt. Att ånga skulle behärska komma ut i atmosfärisk luft i vanlig rumstemperatur existerar med andra ord uteslutet.
Vill du känna till mer ifall neonskyltar? Klicka här!
Sedan 20 år åter har oss i land också en noggrant recirkulationssystem för neonskyltar, som existerar godkänt från Naturvårdsverket. Mot en miljöavgift tar producenterna
Neon
Neon | |||||||||||||||
Gasurladdningslampa Emissionsspektrum | |||||||||||||||
Generella egenskaper | |||||||||||||||
Relativ atommassa | 20,(6)[1][2]u | ||||||||||||||
Utseende | Färglös i gasform | ||||||||||||||
Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||
Densitet | 0, g/L | ||||||||||||||
– flytande, vid kokpunkten | 1, g/cm3[3] | ||||||||||||||
Aggregationstillstånd | Gas | ||||||||||||||
Smältpunkt | 24,56 K (−,59 °C) | ||||||||||||||
Kokpunkt | 27, K (−, °C) | ||||||||||||||
Trippelpunkt | 24, K (−, °C) 43,37 kPa[4][5] | ||||||||||||||
Kritisk punkt | 44, K (−, °C) 2, MPa[5] | ||||||||||||||
Molvolym | 13,23 ×10−6m³/mol | ||||||||||||||
Smältvärme | 0, kJ/mol | ||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 1,71 kJ/mol | ||||||||||||||
Specifikvärmekapacitet | 1 J/(kg × K) | ||||||||||||||
Molär värmekapacitet | 20,79[6]J/(mol × K) | ||||||||||||||
| |||||||||||||||
Atomära egenskaper | |||||||||||||||
Atomradie | 38 pm | ||||||||||||||
Kovalent radie | 69 pm | ||||||||||||||
van der Waalsradie | pm | ||||||||||||||
Elektronaffinitet | 0 kJ/mol | ||||||||||||||
Jonisationspotential | Första: 2 ,7 kJ/mol Andra: 3 ,3 kJ/mol Tredje: 6 kJ/mol Fjärde: 9 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||
Elektronkonfiguration | |||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [He] 2s2 2p6 | ||||||||||||||
e− per skal | 2, 8 | ||||||||||||||
Kemiska egenskaper | |||||||||||||||
Oxidationstillstånd | 0 | ||||||||||||||
Elektronegativitet | 4, (Allenskalan) | ||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||
Kristallstruktur | Kubisk ytcentrerad (fcc) |